Liverpool ute, övriga engelska lag obehindrat vidare. Anelka störtnickade hem gruppsegern i Porto, Manchester Uniteds bänknötare nollades av Besiktas på Old Trafford och Arsenal tågade sig igenom turneringens klart svagaste grupp via försvarsmisstag och Denilson-vobbelskott, medan N'gogs stolpklack och en andra 1-0-seger mot Kalmar FF-jämbördiga ungrarna Debrecen alltså inte räckte för Liverpool, som hädanefter får bedriva säsongens Europadeltagande i något prestigelösare Europa League.
Men, efter två förhållandevis släta och hållningslösa Champions League-kvällar går vi vidare. Vi går vidare, och vi ser fram emot en fullspäckad fotbollshelg, vars höjdpunkter är:
* Ett nostalgiprogram på SVT för att fira fyrtioårsjubileet av Tipsextra, inklusive visning av en gammal Tipsextra-klassiker från 1978, samt direktsändning av Premier League-mötet mellan Manchester City och Hull från City of Manchester Stadium. Programstart 13.00, lördag.
* Aston Villa-Tottenham, klockan 18.30, samma dag.
* Genoa-Sampdoria, ett av italiensk fotbolls största derbymöten, klockan 20.45, lördag kväll.
* Engelsk fotbolls hetaste derby - Liverpoolderby mellan två hitintills underpresterande lag - inleder söndagens sjuhelvetessprakande stråk av stormatcher, klockan 14.30. Dessförinnan värmer Wolves och Birmingham upp söndagssvepet.
* Alternativt Inter-Fiorentina, med avspark en halvtimme senare än på Goodison Park.
* Alternativt Bundesliga-matchen mellan ledande Bayer Leverkusen och flopplaget Stuttgart, avspark halvtimmen senare än på Giuseppe Meazza.
* Arsenal-Chelsea, klockan 17.00.
* El Clasico; Barca mot Real, Katalonien mot Madrid, Messi mot Ronaldo, Ibrahimovic mot Higuain, Xavi mot Xabi, Iniesta mot Kaka, vad du vill. 19.00.
---
Annars får nygamle Portsmouth-bossen Avram Grant en intressant inledningsmatch när Manchester United gästar Fratton Park. Sist israelen var i Portsmouth (2006-2007) kom han inte längre upp i organisationsordningen - om vi nu rangordnar manager allra högst upp - än som "Technical Director", i klubben han för någon månad sedan återvände till, då med benämningen "Director of Football", fotbollsansvarig.
Grant är förstås ett naturligt val om man ville göra klart med ny tränare på ett så tidseffektivt och enkelt sätt som möjligt, med sina meriter från Chelsea och Israel, samt att han vet hur det mesta runtomkring klubben fungerar.
Att han är rätt man, i den definitionen att rädda klubben från nedflyttning, det har jag däremot svårt att se. Att Portsmouth ligger där de ligger beror till största delen på ett otillräckligt och karaktärslöst spelarmaterial - inte på bristerna i stackars Paul Harts ledarskap.
---
Apropå Tipsextra; andra utgåvan av tokläsvärda magasinet Route One är nu ute. Läs mer och beställ här. Varmt rekommenderbart.
/Fredrik Tillberg
torsdag 26 november 2009
onsdag 25 november 2009
Och folk frågar mig varför jag aldrig skulle kunna betala för Viasat Fotboll...
Som ni förstår är det inte helt lätt att vara Liverpoolsupporter i dessa tider. Och inte blir det bättre när man slår på Viasat Fotboll och försöker lyssna på förhandssnacket till Debrecen - Liverpool.
Ola Andersson, den så kallade experten i studion, hävdar att Liverpool har dålig offensiv.
Svar till Ola Andersson: Vi har gjort tredje flest mål i Premier League denna säsong, fler än exempelvis ligatvåan Manchester United.
Sedan får jag höra Bosse Pettersson (som jag tappat all respekt för på senare dagar) sitta och kläcka ur sig att Liverpool gott kan falla tillbaka och satsa på kontringar, de har ju ändå "en så pass bra defensiv".
Svar till Bosse Pettersson: Vi har släppt in fler mål än tabelljumbon Portsmouth i år.
Viasat Fotboll borde skämmas.
Tacka vet jag Canal+. Jonas Dahlquist, Jens Fjellström och Lasse Granqvist kan jag lyssna på en hel lördag i sträck. Jag är till och med noggrann med att se till att jag inte missar något av det de säger.
Ola Andersson, den så kallade experten i studion, hävdar att Liverpool har dålig offensiv.
Svar till Ola Andersson: Vi har gjort tredje flest mål i Premier League denna säsong, fler än exempelvis ligatvåan Manchester United.
Sedan får jag höra Bosse Pettersson (som jag tappat all respekt för på senare dagar) sitta och kläcka ur sig att Liverpool gott kan falla tillbaka och satsa på kontringar, de har ju ändå "en så pass bra defensiv".
Svar till Bosse Pettersson: Vi har släppt in fler mål än tabelljumbon Portsmouth i år.
Viasat Fotboll borde skämmas.
Tacka vet jag Canal+. Jonas Dahlquist, Jens Fjellström och Lasse Granqvist kan jag lyssna på en hel lördag i sträck. Jag är till och med noggrann med att se till att jag inte missar något av det de säger.
Önskar att jag kunde säga det samma om Elin Ekblom-Bak (ja, hon heter faktiskt så), Sladjan Osmanagic och Bosse Pettersson.
Gillar egentligen inte att gnälla en massa men det här är det enda sättet för mig att få ur mig gårdagens aggressioner på. Tack för mig.
/Holm
Gillar egentligen inte att gnälla en massa men det här är det enda sättet för mig att få ur mig gårdagens aggressioner på. Tack för mig.
/Holm
tisdag 24 november 2009
Sömnigt till kalasartat
I kölvattnet av ett par veckors landslagsuppehåll - mycket intressant i form av VM-kval-play-off-spel men mindre intressant i form av onödiga vänskapslandskamper, som gjorda för att fördärva Gunners formstarkaste spelare - sitter vi här igen efter en helg fylld av europeisk klubbfotboll. En skiftande sådan, ur ett Premier League-perspektiv. Vi hade sömnpiller och galenskap, vi hade svitbrytare, svitförlängare, divisionsskillnader, svar-på-tal-djävular och chockavgöranden. Och så hade vi en djurisk Jermain Defoe.
På det stora hela.
Efter gårdagseftermiddagens sömndruckna tillställning från Reebok Stadium undrade jag om jag genomalert skulle klara av den andra halvleken mellan Tottenham och Wigan som pågick. Det stod 1-0 i paus och jag tänkte att halvlek två främst skulle bli en slätstruken transportsträcka för ett sinsemellanrullande Spurs. Wigan hade väl inte energin att hota? Tja, där fick jag min poäng - men någon sömn fick jag aldrig chansen till.
Målkalas likt gårdagens på White Hart Lane fungerar givetvis utmärkt som reklampelare för den engelska fotbollen. Det stärker Premier Leagues varumärke som en offensiv och målsprudlande liga, vilket på många sätt och vis är nöjsamt att se på. På andra sidan av myntet finns en ensidig och odramatisk liga, inte lika intressant för den neutrale tittaren som vill se jämna matcher. Däremot ser förutsättningarna för en så jämspelt liga som bara är möjligt med de varierande pengavillkoren klubbarna emellan, godare ut än på flera år.
Det är svårt för mig, men låt oss nu unna Spurs och dess supportrar den här framgången. Det ser otäckt ljust ut igen.
Äh, vad fan, jag bjuder på en torftig lista också. Lite positiva tilldragelser, lite negativare detaljer. Eftersom Jermain Defoe är direkt överkvalificerad för sådana här fjanterier kan ni överge sökandet efter hans namn med detsamma.
1. Att Darren Fletcher hade sådan teknik var för mig okänt - tills i lördags kväll. Omgångens vackraste, månadens vackraste. Säsonge... nä, låt oss inte skena iväg så långt.
2. Sedan David Dunn idiotpåhoppade Almunia på Emirates har han inte varit mycket för min värld, men jag kan inte blunda för hans återupplivning i år. En livlina för Blackburn.
3. Lee "Pippo" Bowyer. Det ska betyda att råskinnet numera kan benämnas vid måltjuv. Offside löper han fortfarande inte. En halv "Pippo" Inzaghi?
Det var godiset. Nu till packet.
1. Stackars Erik Edman; åtta mål framkallade på svenskens kant. Svenska vänsterbackar har det tufft mot Aaron Lennon. Ifjol såg Martin Olsson sin enda utväg i att ta en utvisning för att stoppa Lennon. Kanske borde Edman ha gjort det samma. Förödmjukelsen hade faktiskt blivit ringare då.
2. Jag vet alldeles för lite om finske Jaaskelainens kommunikativa förmåga eller om Sam Ricketts hörselförnimmelse för att lägga ansvaret på den ene eller den andre, men visst är det Ricketts totala fel att situationen ens kommer till överhuvudtaget? På grund av det ska Jaaskelainen ut och vimsa, och på grund av det ligger Ricketts fokus på andra håll.
3. Kevin Prince-Boatengs straffspark i inledningen var patetiskt ömklig, men ska vi ägna oss åt patetiska detaljer på den här punkten tar Wigan-mittfältaren Paul Scharners frisyr varenda pris i världen. Någonting med den där frisyren gjorde hela Scharners uttryck väldigt obehagligt i samband med det oupptäckta fuskmålet.
Henry for President!
Lider med Irland. Verkligen.
/Fredrik Tillberg
På det stora hela.
Efter gårdagseftermiddagens sömndruckna tillställning från Reebok Stadium undrade jag om jag genomalert skulle klara av den andra halvleken mellan Tottenham och Wigan som pågick. Det stod 1-0 i paus och jag tänkte att halvlek två främst skulle bli en slätstruken transportsträcka för ett sinsemellanrullande Spurs. Wigan hade väl inte energin att hota? Tja, där fick jag min poäng - men någon sömn fick jag aldrig chansen till.
Målkalas likt gårdagens på White Hart Lane fungerar givetvis utmärkt som reklampelare för den engelska fotbollen. Det stärker Premier Leagues varumärke som en offensiv och målsprudlande liga, vilket på många sätt och vis är nöjsamt att se på. På andra sidan av myntet finns en ensidig och odramatisk liga, inte lika intressant för den neutrale tittaren som vill se jämna matcher. Däremot ser förutsättningarna för en så jämspelt liga som bara är möjligt med de varierande pengavillkoren klubbarna emellan, godare ut än på flera år.
Det är svårt för mig, men låt oss nu unna Spurs och dess supportrar den här framgången. Det ser otäckt ljust ut igen.
Äh, vad fan, jag bjuder på en torftig lista också. Lite positiva tilldragelser, lite negativare detaljer. Eftersom Jermain Defoe är direkt överkvalificerad för sådana här fjanterier kan ni överge sökandet efter hans namn med detsamma.
1. Att Darren Fletcher hade sådan teknik var för mig okänt - tills i lördags kväll. Omgångens vackraste, månadens vackraste. Säsonge... nä, låt oss inte skena iväg så långt.
2. Sedan David Dunn idiotpåhoppade Almunia på Emirates har han inte varit mycket för min värld, men jag kan inte blunda för hans återupplivning i år. En livlina för Blackburn.
3. Lee "Pippo" Bowyer. Det ska betyda att råskinnet numera kan benämnas vid måltjuv. Offside löper han fortfarande inte. En halv "Pippo" Inzaghi?
Det var godiset. Nu till packet.
1. Stackars Erik Edman; åtta mål framkallade på svenskens kant. Svenska vänsterbackar har det tufft mot Aaron Lennon. Ifjol såg Martin Olsson sin enda utväg i att ta en utvisning för att stoppa Lennon. Kanske borde Edman ha gjort det samma. Förödmjukelsen hade faktiskt blivit ringare då.
2. Jag vet alldeles för lite om finske Jaaskelainens kommunikativa förmåga eller om Sam Ricketts hörselförnimmelse för att lägga ansvaret på den ene eller den andre, men visst är det Ricketts totala fel att situationen ens kommer till överhuvudtaget? På grund av det ska Jaaskelainen ut och vimsa, och på grund av det ligger Ricketts fokus på andra håll.
3. Kevin Prince-Boatengs straffspark i inledningen var patetiskt ömklig, men ska vi ägna oss åt patetiska detaljer på den här punkten tar Wigan-mittfältaren Paul Scharners frisyr varenda pris i världen. Någonting med den där frisyren gjorde hela Scharners uttryck väldigt obehagligt i samband med det oupptäckta fuskmålet.
Henry for President!
Lider med Irland. Verkligen.
/Fredrik Tillberg
onsdag 11 november 2009
Har det gått överstyr?
Många har på senare tid kritiserat de engelska domarna, sägande att de inte är lika skickliga som de från exempelvis Italien och andra europeiska länder. Först och främst vill jag säga att det inte på något sätt stämmer. Sätt de europeiska domarna i Premier League-matcher och se sedan om de är bättre. Alla vet att tempot är mycket högre i England, att det är hårdare spel och många fler situationer. Folk är noga med att poängtera detta när man argumenterar för att PL är den bästa ligan i världen, men när ens lag "drabbas" av ett dåligt domslut ska tydligen alla engelska domare väck.
Och värst av allt är att engelska FA verkar köpa klagomålen. Det är nämligen så att så fort en PL-domare gör ett uppseendeväckande misstag skickas de ned i de lägre divisionerna - och stängs av från att döma i högstaligan de en eller två kommande matcherna.
Exempel på detta är Mike Jones som fick döma Championship-fotboll efter att ha godkänt Sunderlands badboll-mål mot Liverpool. Vi har även Lee Mason som fick döma Sheffield United - Barnsley efter sina misstag under Liverpools förlust mot Fulham.
Och nu ska Peter Walton, som dömde straff till Liverpool mot Birmingham (2-2) efter att David Ngog filmat, skickas ned till andraligan - eller i värsta fall få en längre avstängning.
Det är ju inte direkt så att detta minskar pressen på de engelska domarna, och jag har för övrigt svårt att se att kvaliteten skulle bli bättre på grund av detta heller. Så för tusan, låt domarna vara. Som Liverpoolsupporter har jag väldigt ofta denna säsong blivit utsatt för förödande och konstiga domslut, men en klyscha som faktiskt stämmer är att det jämnar ut sig i längden.
Bottom line: Lägg fokus på annat. Detta säger jag både till er fotbollssupportrar och FA. Men framför allt till FA.
/Holm
Och värst av allt är att engelska FA verkar köpa klagomålen. Det är nämligen så att så fort en PL-domare gör ett uppseendeväckande misstag skickas de ned i de lägre divisionerna - och stängs av från att döma i högstaligan de en eller två kommande matcherna.
Exempel på detta är Mike Jones som fick döma Championship-fotboll efter att ha godkänt Sunderlands badboll-mål mot Liverpool. Vi har även Lee Mason som fick döma Sheffield United - Barnsley efter sina misstag under Liverpools förlust mot Fulham.
Och nu ska Peter Walton, som dömde straff till Liverpool mot Birmingham (2-2) efter att David Ngog filmat, skickas ned till andraligan - eller i värsta fall få en längre avstängning.
Det är ju inte direkt så att detta minskar pressen på de engelska domarna, och jag har för övrigt svårt att se att kvaliteten skulle bli bättre på grund av detta heller. Så för tusan, låt domarna vara. Som Liverpoolsupporter har jag väldigt ofta denna säsong blivit utsatt för förödande och konstiga domslut, men en klyscha som faktiskt stämmer är att det jämnar ut sig i längden.
Bottom line: Lägg fokus på annat. Detta säger jag både till er fotbollssupportrar och FA. Men framför allt till FA.
/Holm
söndag 8 november 2009
Målrik omgång
Ska vi sammanfatta den här helgens Premier League-kamper gör vi det i den målglades tecken. Totalt 32 mål gjordes på nio spelade matcher, Birmingham gästar Liverpool på Anfield imorgon kväll.
Vi tar oss väl lite rappt igenom de viktigaste rubrikerna.
I norra London mötte ex-Spursarna Steed Malbranque, Fraizer Campbell, Darren Bent, Andy Reid och inhoppande stand-in-målvakten Martin Fülop sin före detta klubb. Darren Bent löpte sig loss, lutade sig, sökte Gomes utsträckta armar, nådde Gomes utsträckta armar, döende svanen-stupade över Gomes utsträckta armar, gavs chansen att från straffpunkten näta mot sitt gamla lag och missade chansen att näta mot sitt gamla lag i en och samma sekvens. Sunderland var spelförande lag och Tottenham vann orättvist efter att Robbie Keane vid sin bortre stolpe knegat in ledningsmålet, varefter nyblivne a-landslagsmannen Tom Huddlestone dunkade in tvåan.
City of Manchester Stadium chockades tidigt två gånger om av statistiskt usla bortagänget Burnley, men Wright-Phillips reduceringsmål i den första halvlekens sista minuter öppnade upp för en vändning i andra, innan skotten Kevin McDonald förlängde Citys svit på oavgjorda matcher till fem i rad. Tio viktiga tappade poäng om man vill slå sig in bland topp fyra.
Söder om målade Johan Elmander igen efter en långvarig personlig målnolla, till ingen nytta mer än för sitt eget målsjälvförtroendes skull, och Aston Villa kunde utan svårigheter ta sig upp på femte tabellplats efter fem mål på Bolton.
Efter fyra bortamål mot Wolves är det höga målsnittet fortsatt högt för Arsenal och så länge Cesc Fabregas visar hysterisk form finns det inga som helst indikationer på att någon säsongssedvanlig Arsenal-dipp är nära. Alexandre Song var gigantisk på sin tillbakadragna mittenposition som alltid sedan ett år tillbaka.
Söndagens höjdpunkt och titanmatch på Stamford Bridge blev ingen egentlig höjdpunkt. Få verkliga chanser, men en liten händelse -och kampmässig upptrappning mot slutet, med en Jonny Evans-stämpling som förtjänade rött. När United tog över fick Chelsea en ganska billigt dömd frispark som John Terry på typiskt John Terry-huvudkänsligt manér nickstyrde in medan en offsidestående Didier Drogba irriterade Edvin Van der Sar framför mål.
Och Ferguson, han kritiserade domaren.
/Fredrik Tillberg
Vi tar oss väl lite rappt igenom de viktigaste rubrikerna.
I norra London mötte ex-Spursarna Steed Malbranque, Fraizer Campbell, Darren Bent, Andy Reid och inhoppande stand-in-målvakten Martin Fülop sin före detta klubb. Darren Bent löpte sig loss, lutade sig, sökte Gomes utsträckta armar, nådde Gomes utsträckta armar, döende svanen-stupade över Gomes utsträckta armar, gavs chansen att från straffpunkten näta mot sitt gamla lag och missade chansen att näta mot sitt gamla lag i en och samma sekvens. Sunderland var spelförande lag och Tottenham vann orättvist efter att Robbie Keane vid sin bortre stolpe knegat in ledningsmålet, varefter nyblivne a-landslagsmannen Tom Huddlestone dunkade in tvåan.
City of Manchester Stadium chockades tidigt två gånger om av statistiskt usla bortagänget Burnley, men Wright-Phillips reduceringsmål i den första halvlekens sista minuter öppnade upp för en vändning i andra, innan skotten Kevin McDonald förlängde Citys svit på oavgjorda matcher till fem i rad. Tio viktiga tappade poäng om man vill slå sig in bland topp fyra.
Söder om målade Johan Elmander igen efter en långvarig personlig målnolla, till ingen nytta mer än för sitt eget målsjälvförtroendes skull, och Aston Villa kunde utan svårigheter ta sig upp på femte tabellplats efter fem mål på Bolton.
Efter fyra bortamål mot Wolves är det höga målsnittet fortsatt högt för Arsenal och så länge Cesc Fabregas visar hysterisk form finns det inga som helst indikationer på att någon säsongssedvanlig Arsenal-dipp är nära. Alexandre Song var gigantisk på sin tillbakadragna mittenposition som alltid sedan ett år tillbaka.
Söndagens höjdpunkt och titanmatch på Stamford Bridge blev ingen egentlig höjdpunkt. Få verkliga chanser, men en liten händelse -och kampmässig upptrappning mot slutet, med en Jonny Evans-stämpling som förtjänade rött. När United tog över fick Chelsea en ganska billigt dömd frispark som John Terry på typiskt John Terry-huvudkänsligt manér nickstyrde in medan en offsidestående Didier Drogba irriterade Edvin Van der Sar framför mål.
Och Ferguson, han kritiserade domaren.
/Fredrik Tillberg
fredag 6 november 2009
Galnaste januarifönstret någonsin?
Det blev under dagen klart att Chelseas transferförbud kommer att skjutas upp till sommaren. Detta innebär att de kan köpa och sälja spelare som vanligt under det kommande januarifönstret, för att sedan inte få inhandla något nytt förrän sommaren 2011.
Så vad blir resultatet av detta?
Jo, det enda självklara är att Chelsea köper på sig så många världsstjärnor de har råd med i januari. Det är mer eller mindre den enda chansen de har att hänga med topplagen under kommande säsonger, framför allt med tanke på att de redan har ett relativt "gammalt" lag.
Rykten har därmed givetvis startat om potentiella nyförvärv, och de mest återkommande handlar om Sergio Aguero, David Villa och David Silva.
Men tro mig, jag begrundar mina misstankar om det galnaste Premier League-transferfönstret någonsin på fler faktorer.
Det är nämligen så att Daily Mail under dagen rapporterade att Liverpool kommer att få in £100M i klubben inom kort tack vare nya investorer. Pengarna kommer att användas till att finansiera en ny arena, samt spelarköp under januari. Rafael Benitez är under stor press efter det senaste nederlaget i Champions League, och man ska nu desperat kasta sig ut i transfermarknaden i januari för att kompensera de besvikna fansen. Hur mycket av dessa £100M han får spendera är ännu oklart, men enligt rykten blir det åtminstone hälften.
Lägg där till att Manchester United, som man ändå får säga underpresterat något under säsongen, har en hyfsad ekonomi och dessutom en hel del stålar kvar efter Ronaldo-affären i somras.
Den andra Manchester-klubben kommer givetvis också att inhandla spelare, och även Arsenal kan möjligtvis tänka sig att stärka upp truppen inför slutspurten av säsongen.
Så håll i hatten, för det här kan bli helt galet!
/Holm
Så vad blir resultatet av detta?
Jo, det enda självklara är att Chelsea köper på sig så många världsstjärnor de har råd med i januari. Det är mer eller mindre den enda chansen de har att hänga med topplagen under kommande säsonger, framför allt med tanke på att de redan har ett relativt "gammalt" lag.
Rykten har därmed givetvis startat om potentiella nyförvärv, och de mest återkommande handlar om Sergio Aguero, David Villa och David Silva.
Men tro mig, jag begrundar mina misstankar om det galnaste Premier League-transferfönstret någonsin på fler faktorer.
Det är nämligen så att Daily Mail under dagen rapporterade att Liverpool kommer att få in £100M i klubben inom kort tack vare nya investorer. Pengarna kommer att användas till att finansiera en ny arena, samt spelarköp under januari. Rafael Benitez är under stor press efter det senaste nederlaget i Champions League, och man ska nu desperat kasta sig ut i transfermarknaden i januari för att kompensera de besvikna fansen. Hur mycket av dessa £100M han får spendera är ännu oklart, men enligt rykten blir det åtminstone hälften.
Lägg där till att Manchester United, som man ändå får säga underpresterat något under säsongen, har en hyfsad ekonomi och dessutom en hel del stålar kvar efter Ronaldo-affären i somras.
Den andra Manchester-klubben kommer givetvis också att inhandla spelare, och även Arsenal kan möjligtvis tänka sig att stärka upp truppen inför slutspurten av säsongen.
Så håll i hatten, för det här kan bli helt galet!
/Holm
torsdag 5 november 2009
@ St James' Park
Så långt tillbaka varenda Newcastlesupporter kan minnas, ja, så långt tillbaka varenda levande människa kan minnas, har klubbens hemmaarena gått under det officiella namnet St. James' Park. I 117 år har Newcastle spelat på samma stadion, och dess namn har bestått.
Tills nu.
Kontroversielle ägaren och Sports Direct-grundaren Mike Ashley har nämligen beslutat att döpa om St James' Park - till "sportsdirect.com @ St James Park". Nej, det är inget stavfel, någon felaktigt inkopierad länga eller annat; det där inklämda snabel-at är tänkt att finnas med i det nya namnet.
Tanken är att använda sig av namnet till säsongens slut för att öppna upp för andra företag att sponsra klubben och få sitt namn på klubbens arena. "@ St James Park" skall då bevaras i namnet, i ett försök att visa fansen en inte helt historisk oberördhet. Vi kan väl säga att supportrarna inte riktigt tog emot det så.
"Mike Ashley verkar inställd på att göra den här farsartade situationen ännu mer pinsam, utan hänsyn till den skada han gör för staden, supportrarna, laget och sedan länge etablerat goda rykte och Newcastle United i fotbollsvärlden", menar klubbens officiella supportergrupp, Newcastle United Supporters Trust.
"Ashley out".
Det räckte uppenbarligen inte att med att förpesta det här avskyvärda bortastället, nu ska klubbens högaktade arenanamn fördärvas också.
***
Ska vi ta tag i en snabb Champions League-genomgång är det för dagen mig minst emot. Arsenal spelade ut ett svagt AZ Alkmaar på Emirates, med en Fabregas i fortsatt högform, med en målande Samir Nasri comebackande i större sammanhang, samt med en Diaby som med framgång utkrävde personlig revansch efter sin halvjämmerliga derbyinsats i helgen.
Hänsyn ska tas till gårdagens motstånd, och gruppmotståndet i stort, men Arsenal verkar nu på riktigt ha den stabilitet och offensiva effektivitet man har saknat de senaste åren, och som faktiskt gör dem till ärliga slututmanare av turneringen.
Liverpool har det tuffare. Efter Babels 25-metersmörsare kunde man inte defensivt stänga igen i en enligt expertutlåtanden (jag själv var för fastklistrad vid min för dagen utmärkta Arsenalstream för att kunna slänga mer än ett halvt öga mot Stade Velodrome emellanåt) rätt så slätstruken tillställning. Något som lite symboliserar Liverpools oförmåga under säsongen.
Ska både Torres och Gerrard opereras är det slutlekt för det här året. För allt vad titelhopp heter och för Benitez.
/Fredrik Tillberg
Tills nu.
Kontroversielle ägaren och Sports Direct-grundaren Mike Ashley har nämligen beslutat att döpa om St James' Park - till "sportsdirect.com @ St James Park". Nej, det är inget stavfel, någon felaktigt inkopierad länga eller annat; det där inklämda snabel-at är tänkt att finnas med i det nya namnet.
Tanken är att använda sig av namnet till säsongens slut för att öppna upp för andra företag att sponsra klubben och få sitt namn på klubbens arena. "@ St James Park" skall då bevaras i namnet, i ett försök att visa fansen en inte helt historisk oberördhet. Vi kan väl säga att supportrarna inte riktigt tog emot det så.
"Mike Ashley verkar inställd på att göra den här farsartade situationen ännu mer pinsam, utan hänsyn till den skada han gör för staden, supportrarna, laget och sedan länge etablerat goda rykte och Newcastle United i fotbollsvärlden", menar klubbens officiella supportergrupp, Newcastle United Supporters Trust.
"Ashley out".
Det räckte uppenbarligen inte att med att förpesta det här avskyvärda bortastället, nu ska klubbens högaktade arenanamn fördärvas också.
***
Ska vi ta tag i en snabb Champions League-genomgång är det för dagen mig minst emot. Arsenal spelade ut ett svagt AZ Alkmaar på Emirates, med en Fabregas i fortsatt högform, med en målande Samir Nasri comebackande i större sammanhang, samt med en Diaby som med framgång utkrävde personlig revansch efter sin halvjämmerliga derbyinsats i helgen.
Hänsyn ska tas till gårdagens motstånd, och gruppmotståndet i stort, men Arsenal verkar nu på riktigt ha den stabilitet och offensiva effektivitet man har saknat de senaste åren, och som faktiskt gör dem till ärliga slututmanare av turneringen.
Liverpool har det tuffare. Efter Babels 25-metersmörsare kunde man inte defensivt stänga igen i en enligt expertutlåtanden (jag själv var för fastklistrad vid min för dagen utmärkta Arsenalstream för att kunna slänga mer än ett halvt öga mot Stade Velodrome emellanåt) rätt så slätstruken tillställning. Något som lite symboliserar Liverpools oförmåga under säsongen.
Ska både Torres och Gerrard opereras är det slutlekt för det här året. För allt vad titelhopp heter och för Benitez.
/Fredrik Tillberg
En stjärna har fötts?
Zavon Hines. Lägg det namnet på minnet.
I går vann West Ham med 2-1 hemma mot Aston Villa. Innan matchen hade man bara en seger i ligan - den i premiären mot nykomlingarna Wolves. Man låg på nedflyttningplats och hade, trots stundtals bra spel, svårt att få med sig några trepoängare från sina matcher.
Därför var gårdagens vinst inte helt ovälkommen.
Nu såg jag visserligen inte matchen, så jag kanske inte har den perfekta vinklingen. Men ska man tro Sky Sports betygsättare, diverse matchrapporter och de jag känner som såg matchen så var det en spelare som stack ut på Upton Park.
Som ni antagligen redan förstått var det Zavon Hines, en 20-årig engelsman som är född i Jamaica. Han fixade straffen åt Hammers i slutet av den första halvleken som sattes av Mark Noble. Men framför allt avgjorde han matchen, tre minuter in på tilläggstid. Detta efter att ha kommit in i den 32:a minuten.
Jag kommer ihåg att jag såg den vindsnabbe yttermittfältaren mot Liverpool tidigare under säsongen, och reagerade då på hans genomskinande talang. Och visst fortsätter han att imponera, denne West Ham-skolade U21-landslagsman.
Han har inte varit helt ordinarie i Gianfranco Zolas startelva denna säsong, men frågan är om han inte i och med gårdagens insats spelade sig rätt in i den.
Ni kommer kanske ihåg att jag nämnde Sky Sports betygsättning. Så vad tror ni att han fick?
Jo, han fick 9/10. Man of the Match. Den som fick näst bäst betyg i matchen var Mark Noble, med 8/10. Av intresse är måhända att även Noble är fostrad i Londonklubbens akademi. Och jag tror att vi alla kan komma överens om att de gör ett förbaskat bra jobb!
Lite kort fakta om stjärnskottet:
Namn: Zavon Hines
Ålder: 20
Position: Yttermittfältare/anfallare
Nationalitet: England
Födelseplats: Jamaica
Klubbar: West Ham, Coventry (på lån)
Längd: 178 cm
Vikt: 77 kg
Aktuell: Imponerar i PL-laget West Ham
********
Ni kanske tycker att det är konstigt att jag inte nämnt gårdagens Champions League. Anledningen? Jag har inte lust.
Låter kanske konstigt, men om ni skulle hålla på samma lag som jag kan jag garantera att ni, efter en lång skoldag, bloggande och nyhetsskrivande, inte heller skulle ha lust.
Cheers!
/Holm
onsdag 4 november 2009
Karaktär nummer två
Tanken är väl att vi ska vara åtminstone två som driver skrivandet på bloggen. William har redan presenterat sig, så nu det är upp till mig att kort göra det samma.
Fredrik Tillberg, andraårsstudent vad gäller samhälle/ekonomiutbildningen på Elof Lindälvs gymnasium i Kungsbacka söder om Göteborg. Även jag har framtidsambitioner inom murvelfacket, och hoppas ta mig in på journalisthögskolan om ett par år.
Jag har under en tid ensam fört ett mer eller mindre aktivt bloggande, där jag företrädesvis har försökt avhandla just engelsk fotboll. Tankar och anekdoter vilka hädanefter tar plats i det här rummet.
Någon särskild bevakning eller subjektiv prioritering av Arsenal lämnar jag däremot därhän, och försöker så gott jag kan hålla utanför här. Skön seger mot AZ ikväll för övrigt... Förlåt.
Vad mer av nytta? Tja, rent fysiskt går min gängliga figur - mig inte emot - att likna vid Abou Diaby.
Fredrik Tillberg, andraårsstudent vad gäller samhälle/ekonomiutbildningen på Elof Lindälvs gymnasium i Kungsbacka söder om Göteborg. Även jag har framtidsambitioner inom murvelfacket, och hoppas ta mig in på journalisthögskolan om ett par år.
Jag har under en tid ensam fört ett mer eller mindre aktivt bloggande, där jag företrädesvis har försökt avhandla just engelsk fotboll. Tankar och anekdoter vilka hädanefter tar plats i det här rummet.
Någon särskild bevakning eller subjektiv prioritering av Arsenal lämnar jag däremot därhän, och försöker så gott jag kan hålla utanför här. Skön seger mot AZ ikväll för övrigt... Förlåt.
Vad mer av nytta? Tja, rent fysiskt går min gängliga figur - mig inte emot - att likna vid Abou Diaby.
Smile, Valencia!
Här kommer mitt första riktiga blogginlägg. Hoppas ni gillar det.
********
Dagens huvudämne:
Vad är anledningen till att Antonio Valencia inte ler när han gör mål för Manchester United? Karln ser ju näst intill arg ut. Inte kan han ha något problem med klubben i sig? I går gjorde han mål mot CSKA Moskva, på ett fullsatt Old Trafford i sista minuten, och han kan inte ens le?
Ytterst märkligt i alla fall, och den som vet någonting om detta får mer än gärna fälla en kommentar och upplysa mig.
********
Som ni alla vet är det Champions League-matcher i kväll. Och den stora snackisen är givetvis Lyon - Liverpool. Om "the Reds" förlorar är det mer eller mindre omöjligt att nå avancemang.
Pressen är alltså enorm på Rafael Benitez. Som, faktiskt, verkar bli lite desperat.
På dagens presskonferens citerade han "You'll Never Walk Alone" - måhända ett tafatt försök att få fansen på sin sida? För det är en hel del som inte är det längre.
Hur som helst, så här löd Rafas uttalande: "I am really pleased to be here and I want to be here for a long time. Always, if you walk through a storm you hold your head up high, so that is what we will do."
Desperat eller bara jäkligt vackert? You decide ...
Och skadeläget ser för övrigt inte ljust ut för Liverpool. Det är nämligen klart att man får klara sig utan Steven Gerrard, Martin Skrtel, Fabio Aurelio, Albert Riera och Glen Johnson. Visserligen är Fernando Torres och Alberto Aquilani med i truppen, men båda är tveksamma till spel. Framför allt Aquilani.
Tar det slut där? Nej, då.
Daniel Agger är ytterst tveksam till spel, och kommer göra ett sent test. Även ett stort frågetecken för Martin Kelly, vilket kan innebära att Stephen Darby får starta matchen på högerbacken. Philipp Degen är nämligen inte ens registrerad i truppen.
Kul läge inför en måstematch borta mot Lyon ... Samtidigt som Rafas öde kan komma att hänga på resultatet.
********
I övrigt spelar West Ham hemma mot Aston Villa i dag. Skulle gärna skriva några rader men hinner inte. Blir nog någon kort efterkommentar i morgon dock.
Tack för mig!
/Holm
Bloggdebut
Jaha, då var det dags för min bloggdebut. Tänkte öppna med en snabb presentation (om någon bryr sig) av mig själv, för att sedan skriva ett riktigt blogginlägg lite senare under dagen.
********
Jag heter William Holm och går första året på Rudbeckianska Gymnasiet i Västerås där jag pluggar till journalist på en nyöppnad linje. Drömmen är, om det inte framgått, att bli journalist.
Mitt största och egentligen enda riktiga intresse är fotboll. Jag är inte sportintresserad. Jag är fotbollsintresserad. Engelsk fotboll är min största passion.
Och just det här med England har gått lite överstyr i min vardag. Jag lyssnar exempelvis bara på engelsk musik (Arctic Monkeys, King Blues, Wombats, Jamie T), jag äter bacon och ägg minst fem gånger i veckan, jag läser engelska böcker (självbiografier av fotbollsspelare) och mina känslor för det engelska landslaget är nästan lika stora som de jag har för det svenska.
Mina favoritfilmer är Football Factory och This is England - och mycket mer engelskt än så blir det inte.
I övrigt är det inte mycket mer ni behöver veta om mig. Jag håller visserligen på Liverpool, men det kommer inte att påverka bloggen ett dugg. Tanken är att ge er lite rolig information då och då som handlar om engelsk fotboll. Kan handla om allt från League Two till Premier League. Och det engelska landslaget så klart.
Tack för mig och jag hoppas att ni kommer finna min blogg intressant och lite smårolig (eller rättare sagt småsarkastisk - på klassiskt, engelskt manér).
Och jo, de orden som är markerade i fet stil är vad som symboliserar mig, på ett eller annat sätt... Make of it what you want . . .
Kontakt: william_holm@hotmail.com
********
Jag heter William Holm och går första året på Rudbeckianska Gymnasiet i Västerås där jag pluggar till journalist på en nyöppnad linje. Drömmen är, om det inte framgått, att bli journalist.
Mitt största och egentligen enda riktiga intresse är fotboll. Jag är inte sportintresserad. Jag är fotbollsintresserad. Engelsk fotboll är min största passion.
Och just det här med England har gått lite överstyr i min vardag. Jag lyssnar exempelvis bara på engelsk musik (Arctic Monkeys, King Blues, Wombats, Jamie T), jag äter bacon och ägg minst fem gånger i veckan, jag läser engelska böcker (självbiografier av fotbollsspelare) och mina känslor för det engelska landslaget är nästan lika stora som de jag har för det svenska.
Mina favoritfilmer är Football Factory och This is England - och mycket mer engelskt än så blir det inte.
I övrigt är det inte mycket mer ni behöver veta om mig. Jag håller visserligen på Liverpool, men det kommer inte att påverka bloggen ett dugg. Tanken är att ge er lite rolig information då och då som handlar om engelsk fotboll. Kan handla om allt från League Two till Premier League. Och det engelska landslaget så klart.
Tack för mig och jag hoppas att ni kommer finna min blogg intressant och lite smårolig (eller rättare sagt småsarkastisk - på klassiskt, engelskt manér).
Och jo, de orden som är markerade i fet stil är vad som symboliserar mig, på ett eller annat sätt... Make of it what you want . . .
Kontakt: william_holm@hotmail.com
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
